Rymdstation såld igen, nu för 330 000 USD

Ni kommer säkert ihåg uppmärksamheten kring Jon Jacobs köp av en rymdstation i Entropia Universe. Det var i 2005 som han köpte denna för 100 000 USD. En investering som han räknade med att tjäna pengar på.

Nu har ytterligare en rymdstation sålts av samma företag och i samma virtuella värld.  På First Planet, som den första planet i Entropia universe numera heter, såldes the Crystal Palace Space Station för 330 000 USD till Buzz Erik Lightyear.

Entropia Universe är numera en affärsplattform i vilken olika utvecklare kan skapa sina egna planeter, genom att köpa rättigheterna från MindArk. Så First Planet är en av dessa planeter. Det finns stora planer på att göra detta till ett universom som driva av samma regler och lagar – och samma ekonomi. Men varje individuell planet kan följa sin egen logik i vad de innehåller.

Frågan är hur stort detta kommer att bli? Hur mycket pengar är försvarbart att investera i t.ex. en rymdstation? Jon Jabobs påstår att han kan/kunde tjäna sitt levebröd på den rymdstation han köpte. Men lägger man 330 000 USD så måste man verkligen tro på utvecklingsmöjligheten och tillströmningen av kunder – eller ha information som vi andra inte har.

Cyberkapitalism på TV4

Tisdagen den 15 december kommer jag få möjligheten att presentera boken på TV4 och deras morgonprogram. Det är ett tiominuters-gig runt 9.15 som jag delar med en person som tydligen är en hard-core gamer som även gjort ett försök att tjäna pengar på den virtuella handeln. Så utkomsten av programmet ska bli intressant!

Releasefest den 9:e december

Imorgon är det releasefest på boken! Det hela sker på Kalla Kulor Förlag den 9 december klock 18.30, Kexhimlen, Åsögatan 140, Stockholm.

Detta är pressreleasen av boken:
Peter Zackariassons ” Cyberkapitalism” släpps på Kalla Kulor Förlag den 9 december.

Vad har ett episkt svärd från datorspelet World of Warcraft att göra med en sweatshop i den kinesiska staden Tietou? Och hur kommer det sig att en skollärarinna från södra Tyskland kan bli miljonär på att rita trädgårdar. Cyberkapitalism är namnet på den marknad som uppstått i mötet mellan virtuella världar och vår verkliga värld. Denna marknad har skapat nya möjligheter att tjäna pengar – och en ny våg av guldgrävare som drar ut i den digitala västern.

Cyberkapitalism svarar på de här frågorna. Det är en bok om hur de virtuella världarna växt samman med den fysiska världen och skapat en cybermarknad. Här kan de nya cyberkapitalisterna, tjäna pengar på virtuella vapen eller mark som endast definieras av ettor och nollor. Det är även en marknad som följer i samma spår som vi tidigare sett, med girighet, avundsjuka, sexhandel och brott. Det är vårt fysiska kapitalistiska samhälle uppgraderat till en entitet av kött och teknik, cyberkapitalismen.

Peter Zackariasson är filosofie doktor, forskare och lärare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är en av våra främsta experter i ämnet virtuella världar och flitigt anlitad som föreläsare även utanför universitetsvärlden.

För recensionsexemplar, intervjuer med mera, kontakta presschef Cecilia Morath på cecilia@kallakulor.com eller 070-7620697

Föreläsning på Dreamhack

När Dreamhack gick av stapeln för någon vecka sedan så var jag där och presenterade Cyberkapitalism. Till skillnad från andra presentationstillfällen så bjöd Dreamhack både på överaskningar och utmaningar.

Det visade sig att den scen som kallas Kunskap var belägen mellan en återförsäljare av hörlurar och ett bås i vilket man raidade i WoW. Så på ena sidan hade jag techno-musik på hög volym (borde inte tystnad vara en bra försäljning av hörlurar?!), och andra stridsrop och vapenskrammel från WoW.

Men jag hade en tapper skara som lyssnade på hur Cyberkpiatlismen breder ut sig. Till denna anslöt det sig senare personer som kom och gick. Mest personer stannade dock till när jag hade en rosa slide med ordet SEX i stora bokstäver på.

Så nu kan jag lägga till ”presentation på en basar” på listan:)

Brittisk polis och FBI jagar bovar i Runescape

Utvecklaren av den virtuella bubblan Runescape har upplevt en brottsvåg sista tiden. Spelarna luras att ge ut sina inloggningsuppgifter med ett mail från bovarna. Efter detta plundras deras konto och alla värdesaker säljs. Nu använder utvecklare, Jagex, den brittiska polisen och FBI för att lösa brotten.

Jagex menar att ”Players invest years of time and effort into developing their Runescape character so the theft of a Runescape account shouldn’t be treated differently to the theft of any other valuable possessions such as a games console, television or car.”

Läs mer på BBC News.

Du vet väl att virtuella varor ska beskattas?

Förra året gjorde skatteverket ett ställningstagande att all handel med virtuella varor som översteg 30 000 skulle momsbeskattas. Anledningen till detta är att om man handlar för dessa belopp så ska det anses som affärsverksamhet, och precis som all annan affärsverksamhet så är man momspliktig.

Tyvärr så vet jag inte om man ska skratta eller gråta när man läser detta ställningstagande. Det finns vissa praktiska problem i just detta som får mig att undra hur väl insatta skatteverket egentligen är i virtuella världar och hur handeln ser ut.

”Eftersom en deltagare i ett online-spel normalt inte anger sin identitet och bosättning måste säljaren och ibland köparen efterfråga den information som krävs för att kunna fastställa om omsättningen har skett inom eller utom landet. Säljaren bör ha uppgift om i vilket land köparen finns (är etablerad) och om köparen är en näringsidkare eller inte. Även köparen kan behöva liknande information om säljaren. I de fall säljaren fått uppgifter som gör att omsättningen skett utom landet bör säljaren genom dokumentation göra sannolikt att de lämnade uppgifterna är korrekta. IP-adress kan indikera landstillhörighet och företagsnummer eller företagsnamn kan indikera att köparen är en näringsidkare.”

För det första, vem vill genomföra en färsäljning av 1000 WoW guld med någon som vill ha svar på dessa frågor innan köp? Och för det andra är inte beskattning av en handel som utvecklaren anser vara kontraktsbrott lite knepigt? Blizzard förbjuder denna typ av handel, vilket innebär att skatteverket vill momsbeskatta en, ibland, svart handel.

Nu finns boken om Cyberkapitalism att köpa

Äntligen finns boken om Cyberkapitalism att köpa i handeln. Så skynda att köpa ditt egna ex!

Plundring av spelkonton ökar

Det finns program som kan stjäla kontouppgifter från andra datorer. En familj av dessa kallas Taterf. Nu har brittisk forskning visat:

”In the last six months, Microsoft has seen more than 4.9m infections caused by Taterf – a figure up 156% on the total seen in the last six months of 2008.” Se BBC News för hela artikeln.

Vad man ska ha i åtanke är att dessa brott förutsätter att det finns en marknad för stulet gods. För om det inte finns någon som är villig att köpa stulet gods – bilar, klockor eller virtuellt guld – så finns det ingen marknad för tjuvar. Så implicit visar detta på hur stort handeln med virtuella varor är.

Program om virtuella världar från Channel 4

Another Perfect World är en dokumentär om virtuella världar, gjord för brittiska Channel 4. Detta program sändes nyligen på K-special och är väl värt att titta på.

”Jorien van Nes and Femke Wolting’s fascinating insight into online virtual worlds where the user can create their own paradise, far removed from real life.”

Ny avhandling om handeln med virtuella varor

Nu är ännu en Vili Lehdonvirtas avhandling om handeln med virtuella varor publicerad. Den finns att ladda ner här.

Abstract:
Millions of people are spending time and money on virtual goods:  clothes for their characters in online hangouts, weapons for their fighters in massively-multiplayer games, and presents for their friends in social networking platforms. In this dissertation, I locate virtual goods as the latest step in an overall digitalisation of consumption, and examine the reasons behind this ”virtual consumption” through data gathered from some of its primary arenas. The dissertation is positioned in the sociology of consumption and also addresses recent streams of scholarship on ICT and society. In popular discourse, spending real money on virtual goods is frequently attributed to Internet addiction and manipulation by marketers. The results of this dissertation suggest that the fundamental drivers of virtual consumption are rather found in individuals’ social and hedonic motivations. In online spaces, virtual goods function as markers of status, elements of identity and means towards ends in the same way as material consumer goods do in similarly contrived physical spaces. The impact of virtual goods is not limited to virtual communities, however, because pre-existing social relations are also increasingly acted out in online spaces. Survey data is used to argue that spending on virtual goods is linked to participants’ economic and socio-demographic backgrounds. The resulting digitalisation of consumption can potentially have significant implications for the global economy and the ecological sustainability of consumer culture.